”Ett inkluderande arbetslivsnätverk”

 förprojektering

 

En kartläggning avseende valmöjligheter till gymnasiesärskola och arbetsliv för ungdomar med utvecklingsstörning i åldrarna 16-24 år

i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm

januari-juni 2009

 

”Var och en ser sin tårtbit. Ingen ser helheten.”

 Uttryckt av en förälder i maj 2009.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingrid Falkenborn, projektledare, FUB Skåne

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 

 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

INLEDNING

UNDERSÖKT GRUPP

METOD

RESULTAT

Gymnasiesärskola

Folkhögskolor

Daglig verksamhet

Arbete

DISKUSSION

LITTERATURREFERENSER

BILAGOR

Bilaga 1   Särvux

Bilaga 2   Daglig verksamhet i Helsingborg

Bilaga 3   Daglig verksamhet i Höganäs

Bilaga 4   Daglig verksamhet i Ängelholm

Bilaga 5   Ekonomi

Bilaga 6   Gymnasiesärskola Se separat fil

Bilaga 7   Flödesschema  Se separat fil

 

SAMMANFATTNING

Syfte: Under januari – juni 2009 genomförde FUB Skåne en kartläggning av aktuella valmöjligheter till och i gymnasiesärskola och arbetsliv för ungdomar med utvecklingsstörning mellan 16-24 år, samt en belysning valens konsekvenser för att nå ett meningsfullt och utvecklande arbetsliv i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm, att ha som underlag i kommande utvecklingsarbete.

 

Undersökt grupp: Berörd personal i Helsingborgs stad, Vård- och omsorgsförvaltningen, Utvecklingsnämndens förvaltning, Skol- och fritidsförvaltningen. Höganäs kommun, Socialförvaltningen, Individ- och familjeenheten. Ängelholms kommun, Socialförvaltningen, Handikappomsorgen, Barn- och utbildningsförvaltningen. Försäkringskassan nordvästra Skåne. Arbetsförmedlingen nordvästra Skåne. Carema Orkidé AB.

 

Metod: Information samlades in genom individuella öppna intervjuer med berörd personal i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm, Arbetsförmedlingen nordvästra Skåne, Försäkringskassan nordvästra Skåne och Carema Orkidé AB, ute på arbetsplatserna eller på FUB Skånes kansli samt vid styrgruppsmöten.

 

Resultat: Det saknas objektiva urvalskriterier såväl vid val till gymnasiesärskoleprogram som senare vid val till särvux, folkhögskola, daglig verksamhet eller arbete. Grundläggande utredning för optimering av pedagogiskt stöd för elever i gymnasiesärskola, daglig verksamhet och arbete, förekommer i varierande grad. Det föreligger inte fritt sökande till det program eller den skola som eleven önskar, utan valmöjligheterna begränsas delvis till gällande avtal mellan kommuner. Gymnasiet har 16 nationella program att välja mellan, gymnasiesärskolan 8. I aktuella 3 kommuner, finns 3 av de 8 nationella programmen, 4 specialutformade program samt individuella program. Det saknas objektiv och kvalificerad utredning av arbetsförmågan inför steget efter gymnasiesärskolan. Daglig verksamhet saknar kontinuerlig kartläggning, genomförandeplan och uppföljning/utvärdering av insatta åtgärder. Det saknas objektiva och kvalificerade bedömningsmetoder av arbetsförmågan i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans samverkan kring unga med funktionsnedsättning. Redan då ungdomarna fyllt 16 år utkristalliseras två ekonomiska huvudspår. Det ena leder, via förlängt barnbidrag mellan 16-19 år och aktivitetsersättning mellan 19-29 år, till sjukersättning, d v s f d sjukpension. Det andra leder till anställning med eller utan subvention.

 

Slutsats: För att säkra och på sikt stärka möjligheterna för de ungdomar med utvecklingsstörning som har förutsättningar för att nå ett inkluderande arbetsliv, så är det nödvändigt att kommunen arbetar strategiskt med en inkludering redan från grundskolan. Samverkansformer mellan kommunens skol- och socialförvaltning behöver utvecklas, liksom mellan kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa. En kontinuerlig behovskartläggning mellan kommunerna inför val till gymnasiesärskolan, särvux, folkhögskolor och arbetsplatser behövs för planering och ungdomarnas egna förberedelser. Daglig verksamhet behöver utvecklas till en läroverkstad och rusta ungdomarna för ett arbetsliv, för de som har förutsättningar. De ekonomiska stödsystemen behöver reformeras, liksom gymnasiesärskolan, daglig verksamhet och arbetsmarknaden. Det behövs fler former mellan sär/gymnasiet, sär/komvux, daglig verksamhet/arbetsliv.

Steget för ungdomarna direkt ut individuellt på den öppna arbetsmarknaden kan vara för krävande, liksom steget direkt ut till grupp i daglig verksamhet kan vara för lite utmanande. Här behövs mellanformer, där ungdomarna ges möjligheter att utvecklas och förberedas för arbetslivet. Med det engagemang och den handlingskraft som verkar finnas inom såväl kommun som Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Carema Orkidé AB, så finns det goda förutsättningar för att skapa en bas för ett gemensamt utvecklingsarbete, gällande ett inkluderande arbetsliv för ungdomar med utvecklingsstörning.

 

INLEDNING

Socialstyrelsen konstaterar i sin lägesrapport 2007 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, att målen för den nationella handlingsplanen för handikappolitik är att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning ett medborgarskap som präglas av medbestämmande och jämlika villkor. Socialstyrelsen har i sina kartläggningar påvisat att i mer än hälften av landets kommuner har inte någon gått vidare från daglig verksamhet till skyddat arbete eller arbete inom den öppna arbetsmarknaden under den senaste femårsperioden. Antalet personer som gått vidare under 2006 utgör ungefär en procent av det totala antalet personer med beslut om daglig verksamhet. Övergångarna till ett lönearbete med eller utan subvention är näst intill obefintliga. I praktiken har daglig verksamhet blivit en permanent insats för den enskilde och inte ett led i utvecklingen för att få ett lönearbete. Samtliga berörda parter påtalar vikten av att olika parter samarbetar. Det finns stor risk för en inlåsningseffekt för de personer som beviljas daglig verksamhet. Det beror på att det på många håll inte finns något regelbundet eller strukturerat samarbete mellan daglig verksamhet och arbetsförmedlingen. Lägesrapporten sluter sig till att den dagliga verksamheten enligt LSS befinner sig i ett skede där det krävs ett helhetsgrepp och ett utvecklingstänkande och att den dagliga verksamheten måste bli en del av arbetsmarknaden och en del i en helhetslösning, där olika aktörer har ansvar för olika delar i samma strävan.

 

FUB Skåne kontaktade sommaren 2008 ledningen för daglig verksamhet i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm med syfte att genomföra en kartläggning av aktuella valmöjligheter till gymnasiesärskola och arbetsliv och belysa valens möjligheter för ungdomarna för att nå ett meningsfullt och utvecklande arbetsliv. Målgruppen som skulle omfattas av projektet var ungdomar mellan 16 och 24 år med utvecklingsstörning som befann sig i gymnasiesärskola eller i daglig verksamhet i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm och som uppbar hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning samt unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetsliv. Kartläggningen skulle utgöra ett underlag i det därpå följande utvecklingsarbetet.

 

Enligt den allmängiltiga definition som formulerats år 2002 av American Association on Mental Retardation beskrivs utvecklingsstörning som ”ett funktionshinder som karaktäriseras av en samtidig nedsättning i intelligens och adaptiva färdigheter inom minst två av följande tre områden: akademiska färdigheter, sociala färdigheter och praktiska färdigheter”.

Akademiska färdigheter innebär att läsa, skriva, räkna och andra skolprestationer.

Sociala färdigheter innebär möjligheter och färdigheter att umgås med andra i sociala sammanhang, att motsvara andras förväntningar, att kunna skydda sig etc.

Praktiska färdigheter är aktiviteter i det dagliga livet, d v s hur individen klarar av vardagsbestyr som att äta, tvätta sig, klä sig, hålla en dygnsrytm, städa, etc.

 

UNDERSÖKT GRUPP

Berörd personal i Helsingborgs stad, Vård- och omsorgsförvaltningen, Utvecklingsnämndens förvaltning, Skol- och fritidsförvaltningen. Höganäs kommun, Socialförvaltningen, Individ- och familjeenheten. Ängelholms kommun, Socialförvaltningen, Handikappomsorgen, Barn- och utbildningsförvaltningen. Försäkringskassan nordvästra Skåne. Arbetsförmedlingen nordvästra Skåne. Carema Orkidé AB.

 

METOD

Information samlades in genom individuella öppna intervjuer med berörd personal i Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Arbetsförmedlingen nordvästra Skåne, Försäkringskassan nordvästra Skåne, Carema Orkidé AB, ute på arbetsplatserna eller på FUB Skånes kansli samt vid styrgruppsmöten.

RESULTAT

Gymnasiesärskola                      

Riksdagen antog år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken för åren 2000-2010. Inriktningen är att handikapperspektivet ska beaktas inom alla politiska områden och i all planering på central, regional och lokal nivå. 14 myndigheter har fått särskilt stort ansvar för de nationella målen.

I regleringsbreven för 2007 fick dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan, Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för sitt respektive sektorsansvar, formulera en gemensam strategi för hur fler personer med lindrig utvecklingsstörning ska kunna försörja sig genom eget arbete. Sammantaget lades femton förslag fram under dessa områden varav två är av särskilt intresse för aktuell kartläggning och därpå följande utvecklingsarbete.

 

Förstärkt studie - och yrkesvägledningen för elever med funktionsnedsättning.  

Skolverket har i arbetet med att komma tillrätta med de tidigare påtalade bristerna i kommuners och skolors studie- och yrkesorientering, publicerat Allmänna råd för denna verksamhet 2009.

 

Förstärkt samverkan kring elever med funktionsnedsättning i övergången skola - arbetsliv.

 

Under 2008 genomgick myndighetsstrukturen på skolområdet stora förändringar, vilket också medförde förändringar i ovan nämnda ansvarsförhållanden. De två andra myndigheterna på skolområdet, Skolinspektionen respektive Specialpedagogiska skolmyndigheten, har kommit överens om vissa gemensamma insatser, varav fyra är av särskilt intresse.

 

Insats 1 handlar om att granska hur elevens rätt till utbildning tillgodoses.

Ett exempel från Helsingborg är etableringen av Maria gymnasiesär år 2008. Det fanns ett behov i kommunen av en mindre särskola för det individuella programmet, anpassat till varje elev. Utifrån elevens drömmar, intressen och styrkor bygger skolan sin verksamhet. Det var rektorn på den nya och rektorn på en av de andra gymnasiesärskolornas idé, vilka båda har arbetat många år inom särskolan och har kunskap om de flesta eleverna.

 

Insats 2 handlar om tillgänglighet och jämlikhet i villkor och delaktighet för barn och unga med funktionsnedsättning.

Ett exempel från Helsingborg är gymnasiesärskolans hotell- och restaurangprogram som finns på Filbornaskolan, där gymnasiesärskolans elever har sin teoretiska del men delar av den praktiska delen på Rönnowska skolan, där gymnasieskolans nationella hotell- och restaurangprogram finns och därmed såväl anpassade lokaler som utrustning och lärarkompetens. Rönnowska skolan har motsatt sig en flytt av gymnasiesärskolan från Filborna.

Ett exempel från Ängelholm är Rönnegymnasiet, där gymnasieskolans handels- och administrationsprogram finns liksom gymnasiesärskolans nationella handels- och administrationsprogram HPS, där S står för special, för att förväxling inte ska ske med gymnasieskolans handels- och administrationsprogram. Programmen ligger någorlunda i anslutning till varandra och nu efter en termin konstateras att gymnasiesärskolans elever smälter väl in på Rönnegymnasiet.

Ett annat exempel från Ängelholm är det specialutformade programmet med inriktning mot barn, fritid och omvårdnadsprogrammet, BFO. BFO hade sedan flera år tillbaka samverkat med gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram och Friskvårdsprogram på Åsboskolan, f d gymnasieskola. När dessa program nyligen flyttade till Valhall college, så valde skolledningen mellan att gymnasiesärskoleklassen skulle flytta med till Vallhall college eller till Rönnegymnasiet, Ängelholms andra gymnasieskola. Skolledningen valde Rönnegymnasiet.

 

Insats 4 handlar om att upprätta en databas om varje medarbetares grundutbildning och påbyggnadsutbildningar samt beskriva kartlagd specialpedagogisk kompetens med specifik och fördjupad kompetens kring pedagogiska konsekvenser av funktionshinder/lindrig utvecklingsstörning.

Skolverket markerar att avsaknaden av fördjupningsutbildningar samt det bristande samverkan med universitet inom området är märkbar och föreslår kompetensutvecklingsinsatser utifrån behoven ur ett helhetsperspektiv.

Gymnasiesärskolornas personal består sällan av adjunkter och speciallärare utan av fritidspedagoger och förskollärare. Många har inskaffat specialpedagogisk utbildning som påbyggnad till sin grundutbildning.

 

Insats 7 handlar om att identifiera framgångsfaktorer för ökad delaktighet och jämlikhet i villkor för personer med funktionshinder i skolsektorn. Detta ska ske i samverkan med elever med funktionshinder.

Skolverket betonar betydelsen av en god stämning, samverkan, samarbete, koordination, tid för didaktiska samtal och skolledarens personlighet. Den näst viktigaste framgångsfaktorn kommer från de elever med lindrig utvecklingsstörning som upplevde delaktighet tillsammans med vanliga elever. Elevers sociala delaktighet och kunskapsutveckling främjar elevers möjlighet att utvecklas och nå högre utbildning liksom arbete.

Ett exempel från Helsingborg är Nicolaiskolans specialutformade estetiska program med inriktning bild och form som startade hösten 2007. En föräldragrupp framförde behov, efter inkluderande grundsärskola, av fortsatt inkludering och mer teori i gymnasiesärskolan. Det primära för att detta skulle lyckas var ledarskapet, inte programmet. Skolledningens val föll på det estetiska programmet, där ledarskapet fanns liksom elevernas höga tolerans för olikheter. En speciallärare och en elevassistent anställdes. Det estetiska programmet har dessutom i sig, vidgat och stärkt elevernas utvecklingsmöjligheter. Några av fördelarna för eleverna på det nationella gymnasieprogrammet har varit att de lär sig tolerans och acceptans i vardagen för det som är annorlunda, att de fått förståelse för att det finns bitar som är gemensamma för alla individer samt att de fått med sig en empatisk attityd ut i vuxenlivet. Inkluderingen har fortsatt hösten 2008 och ytterligare en elevassistent har anställts i den nya klassen. En tredje grupp börjar nu hösten 2009.

 

PRAO i åk 8 och 9 kan innebära såväl en praktisk arbetsorientering ute på arbetsplatser, liksom som för grundskolans elever, men också en inskolning till gymnasiesärskolan ute på de olika programmen. I Helsingborg kommer en ny vägledartjänst inrättas, för individuell vägledning åt varje elev i åk 8 ute på skolan, tillsammans med elev och förälder. Motsvarande information ges till elev och förälder i Ängelholm av studie- och yrkesvägledare.

 

Grundsärskolans frivilliga år 10 kan vara ett extra grundsärskoleskolår men kan även vara en inskolning till gymnasiesärskolan ute på de olika programmen.

 

Tydliga intagningskriterier till gymnasiesärskolan saknas, då eleverna inte konkurrerar med sina grundsärskolebetyg om plats till gymnasiesärskolan. Det är lärarna på de olika programmen, tillsammans med studie- och yrkesvägledaren, föräldern och eleven som tillsammans kommer fram till lämpligt val av program till gymnasiesärskolan. Söker fler elever till samma program än vad skolan har kapacitet till, så är det de elever som har störst behov och mest utbyte av platsen som får den. Det är antalet sökande elever till ett program som avgör om klassen blir en åk 1, 2, 3, 4 eller en åk 1-4. Helsingborg har totalt 103 elever inskrivna i gymnasiesärskolan, varav 31 elever från andra kommuner och 6 elever till andra kommuner. Höganäs har totalt 16 elever inskrivna till andra kommuner. Ängelholm har totalt 34 elever inskrivna i gymnasiesärskolan, varav 16 elever från andra kommuner och 28 elever till andra kommuner.

 

Det föreligger inte fritt sökande till det program eller den skola som eleven önskar, utan valmöjligheterna begränsas delvis till gällande avtal mellan kommuner. Då Höganäs inte har någon egen gymnasiesärskola, så tillgodoses i stort sett alla elevers önskemål. Avtal mellan Helsingborg och Bjuv, Höganäs och Åstorp, f d Malmöhus läns landsting, har funnits men har nu gått ut. Helsingborg väntar med nytt avtal tills det är klart med hur det nya samverksansavtalet för fritt sökande inom Skåne nordväst kommer se ut. Ängelholm har tidigare haft avtal med Hässleholm och Klippan, f d Kristianstads läns landsting. Trots att avtal mellan kommunerna inte finns längre, är det i dessa kommuner det finns utrymme för Ängelholmselever att söka. Numera upprättas individuella avtal.

 

Gymnasiet har 16 nationella program att välja mellan, gymnasiesärskolan 8. I aktuella 3 kommuner, finns 3 av de 8 nationella programmen, vilka är handels- och administrationsprogrammet (Filborna, Rönnegymnasiet), hotell- och restaurangprogrammet (Filborna) samt medieprogrammet (Filborna). Det finns 4 specialutformade program, vilka är specialutformat estetiskt program med inriktning bild och form (Nicolai), specialutformat omvårdnadsprogram (Petri), specialutformat teknikprogram (Filborna), specialutformat barn, fritids och omvårdnadsprogram (Rönnegymnasiet). Individuella program finns på Borgmästarskolan, Filbornaskolan, Maria Gymnasiesär, Rönnbäcksskolan och Nyhemskolan. 

 

Skolan och Arbetsförmedlingen informerar eleverna i gymnasiesärskolans år 3 och 4 inför kommande arbetsliv. Habiliteringen kallar även till annat informationsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

 

Särvux

Helsingborg

Särvux erbjuder grundläggande och kompetensinriktad utbildning på gymnasial nivå för vuxna med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller för dem som i vuxen ålder fått en intellektuell funktionsnedsättning. Undervisningen sker både i grupp och individuellt.

Här kan elever studera på nivå motsvarande träningsskola, grundsärskola och gymnasiesärskola.

För att kunna studera på Särvux ska eleven ha fyllt 20 år och väljer själv vilket eller vilka ämnen som ska studeras.  Eleven planerar, tillsammans med lärare, studierna utifrån behov, förmåga, tidigare kunskaper och intressen.

Alla elever har individuell studieplan. Undervisning sker i grupp eller individuellt.

Målet med undervisningen är att berika vuxenlivet med kunskaper som kan användas i vardagslivet för att bättre klara arbete, boende, fritid och fortsatta studier.

Undervisningens mål är också att ge bättre förståelse för grundläggande sammanhang i vår omvärld.

Intagning sker, i mån av plats, kontinuerligt under läsåret.

Betygsskalan inom särvux är tvågradig och omfattar betygen Väl godkänd och Godkänd. I de fall där betyg inte utdelas så utfärdas intyg.

 

Särvux erbjuder kurser i svenska/svenska som andraspråk, matematik/vardagsmatematik, engelska, kemi, biologi, samhällskunskap, geografi och historia, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap, kommunikation, datorkunskap.

Eleven kan välja att studera en eller flera kurser.

Eleven kan använda sig av datorprogram, böcker, tidningar, internet, talband, talsyntes, video, foto, diskussioner, utflykter/studiebesök eller andra sätt som passar eleven.

 

Nytt för hösten 2008 är att en yrkesinriktad utbildning inom Service och Omsorg med Kvalitet (SOK) via Victum.

 

Detta är

en yrkesutbildning för den som är intresserad av arbetsuppgifter inom café/restaurang eller äldreomsorg.

en utbildning där elever och lärare samtalar och lär av varandra om hur trivsel på arbetsplatsen kan skapas.

en 1½ - 2 årig utbildning där eleven får lära dig om hur det är att arbeta på café/restaurang och inom äldreomsorg. Vanliga arbetsuppgifter är t.ex. att hålla rent och snyggt, att duka och plocka bort disk, enklare matlagning och servering.

Eleven kan välja kurser utifrån sitt eget intresse inom café/restaurang eller äldreomsorg.

Utbildningen innehåller mycket praktik med handledarstöd. Praktik på café/restaurang och i äldreomsorg ingår och varvas med teori under hela utbildningen.

Under utbildningen får eleven många kontakter på olika arbetsplatser och hittar det område där eleven trivs bra.

Tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen arbetar skolan för att eleven skall kunna få ett arbete efter utbildningen.

Mål för utbildningen är

att främja personlig utveckling med ökat självförtroende

att skapa en bra och trygg grund som ger möjlighet att komma ut i arbetslivet

att ge delaktighet i samhället och i yrkeslivet

 

Höganäs

Särvux är en egen skolform för vuxna med utvecklingsstörning och är till för elever som tidigare har gått särskola eller senare i livet förvärvat en intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studierna är att ge sådana kunskaper som eleven behöver för att klara arbete, boende och fritid. Särvux finns som träningsskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Särvux följer samma läroplan som gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen. Däremot har Särvux egna kursplaner och timplaner.

I Höganäs bedrivs idag Särvuxverksamheten på Kullagymnasiet. 

 

Ängelholm

Särvux utbildning vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt till dem med förvärvad hjärnskada.

 

Eleven kan studera på nivå motsvarande träningsskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola.

För att studera på Särvux ska eleven ha fyllt 20 år.

Eleven är med och planerar sin undervisning. De mål skolan sätter utgår från elevens önskemål, tidigare kunskaper och erfarenheter.

 

Alla elever har individuell studieplan. Undervisningen sker i mindre grupper eller undantagsvis enskilt.

Målet med undervisningen är att berika vuxenlivet med kunskaper för att bättre klara arbete, fritid och fortsatta studier.

Folkhögskolor

Folkhögskolor i Skåne som kan vara av intresse för gymnasiesärskoleelever

 

Folkhögskolekurser med långsammare studietakt

Nordvästra Skånes Folkhögskola, Munka Ljungby

Albins Folkhögskola, Landskrona

Eslövs Folkhögskola, Eslöv

Hvilans Folkhögskola, Åkarp

Hyllie Park Folkhögskola, Malmö

Östra Grevie Folkhögskola, Östra Grevie

Furuboda Folkhögskola, Åhus

Glimåkra Folkhögskola, Glimåkra

 

Folkhögskolekurser för personer med utvecklingsstörning

Hvilans Folkhögskola, Åkarp

Österlens Folkhögskola, Tomelilla

Glimåkra Folkhögskola, Glimåkra

Daglig verksamhet

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är daglig verksamhet en av tio insatser som personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, d v s personkrets 1 och 2, kan ansöka om.

LSS handläggaren fattar beslut om rätten till daglig verksamhet, vilken kan vara allt från arbetsliknande insatser till sinnesstimulering.

Enhetschefen, i samråd med den enskilde och dess företrädare, avgör var deltagaren ska ha sin sysselsättning. Ibland avgör tillgången av plats, var deltagaren börjar. Deltagaren har möjlighet välja daglig verksamhet fortlöpande. Oftast har deltagaren redan under sina praktikveckor från gymnasiesärskolan, lämnat önskemål om framtida val av daglig verksamhet.

 

Personalen i daglig verksamhet har tre uppdrag; att sysselsätta deltagaren, att kartlägga deltagarens individuella behov samt att handleda deltagaren i sin sysselsättning.

 

I Helsingborg anlitar Vård- och omsorgsförvaltningen Carema Orkidé AB för kartläggningar enligt avtal. På uppdrag från kommunens LSS myndighet ska Carema Orkidé AB göra en kartläggning av deltagarens förutsättningar och behov av individuellt stöd för att kunna inträda på den öppna arbetsmarknaden. Kartläggningen ska beskriva den enskildes intressen, möjligheter och motivation inför en sådan placering . Därutöver ska den omfatta deltagarens resurser men också begränsningar inför integrering på den öppna arbetsmarknaden. I kartläggningen ska det framgå vilka arbetsuppgifter som är lämpliga samt hur stödet bör utformas runt omkring den enskilde.

I uppdraget ingår även att eventuellt föreslå lämplig individintegrerad arbetsplats.

De deltagare som har en individintegrerad arbetsplats har handledning på tre nivåer.

Nivå 1 innebär handledning 4-5 dagar/vecka, nivå 2 innebär handledning minst 4 dagar per kalendermånad och nivå 3 innebär handledning mindre än 4 dagar per månad.

I Helsingborg finns tre utförare av daglig verksamhet; Vård- och omsorgsförvaltningen, Utvecklingsnämndens förvaltning och Carema Orkidé AB.

 

I Höganäs genomförs kartläggningen av arbetsterapeut. Kommunen har ingen arbetsanpassare. Personalen på daglig verksamhet handleder kontinuerligt alla deltagare.

 

I Ängelholm genomför gruppledare och arbetsterapeut alla tre arbetsuppgifterna för deltagare både i inne- och utegrupperna. Arbetsanpassaren handleder de individplacerade deltagarna efter behov, 1 g/v á 20 min, 1 g/mån á 30 min eller 1 g/halvår á 30 min.  Kartläggningen genomförs av arbetsterapeut och arbetsanpassare i daglig verksamhet.

 

I Helsingborg på vård- och omsorgsförvaltningen fanns t o m 2008-12-31 två enhetschefområden för enbart daglig verksamhet.

F o m 2009-01-01 har 6 enhetschefsområden etablerats för daglig verksamhet och boende .

LSS handläggare skickar beställningen till enhetscheferna på daglig verksamhet, antingen på Utvecklingsnämndens förvaltning (UVN), privat utförare (Carema Orkidé AB) eller till Vård och omsorgsförvaltningens (VOF) egna verksamheter.

Då det gäller personer på tidigt utvecklingsnivå med grav utvecklingsstörning går beställningen alltid till Vård- och omsorgsförvaltningens dagliga . Ett HSL-team har nyligen bildats som resursförstärkning för deltagarna i boende och daglig verksamhet. Här ingår arbetsterapeut, pedagogisk handledare som handleder personalen i det pedagogiska arbetet med deltagaren, sjuksköterska och sjukgymnast.

 

I Helsingborg fattades ett politiskt beslut att lägga ut delar av daglig verksamhet på entreprenad. Helsingborgs stad bjöd in intressenter till dialog för att få idéer att ha som underlag i upphandlingens kravspecifikation. Carema Orkidé  AB fick avtalet och från 2008 12 01 tar de emot sina deltagare i de f d kommunala daglig verksamhets lokaler. De tar emot särgymnasiets elever utan kostnad för praktikveckor att jämföra med de kommunala, där skolan betalar per vecka.

 

Ängelholms kommun har inte gjort några organisationsförändringar på många år. I maj 2009 fattade kommunen beslut om att avveckla delar av innegruppen på Se-Samgården från slutet av augusti 2009. Kvar där blir verksamhet för deltagare på tidig utvecklingsnivå och en hantverksgrupp.

 

I Höganäs har år 2003 några mindre organisationsförändringar gjorts i daglig verksamhet och dessa har varit en naturlig anpassning till deltagarnas nya önskemål. Röda huset har renoverats och fler rum har omorganiserats enligt nyare sysselsättningar. Förutom sinnesstimulering och vilorum, så har flera aktivitetsrum inretts och utrustats.

 

Det finns stora skillnader mellan deltagarnas intressen, förmågor och behov av stöd. Daglig verksamhet har traditionellt utformats för deltagare på tidig utvecklingsnivå och sysselsättningen organiserats som en gruppverksamhet i särskilda lokaler. Denna form svarar till en vanlig bild av daglig verksamhet d v s deltagarna aktiveras i små grupper som kan utökas med olika aktiviteter t ex studiebesök eller utflykter. Deltagarna får en habiliteringsersättning på mellan 25 och 47 kronor per dag för sin närvaro. Summan varierar mellan kommunerna. Daglig verksamhet får inte ha något prestations- eller produktionskrav utan aktiviteterna ska motsvara fritidssysselsättning. 

 

Personer med lindrig utvecklingsstörning, har möjlighet att vara sysselsatta i små grupper som har sin verksamhet förlagd till annan kommunal verksamhet eller till privata företag.

De aktiveras ofta genom en handledare på en verklig arbetsplats men trots skicklighet och precision i utförandet så utbetalas inte lön. I Helsingborg kallas detta SIA verksamheten, vilken har 11 olika utegrupper med ambitionen att skaffa anställning med lönebidrag för minst 4-5 deltagare per år. SIA verksamheten erbjuds de personer med utvecklingsstörning som står närmast arbetsmarknaden och som inte har ett omvårdnadsbehov. Verksamhetens inriktning är oftast serviceverksamhet på företag eller annan kommunal verksamhet. Exempel på aktiviteter är verksamhet på Stadsbiblioteket, olika caféer, hunddagis och tvätteri.
SIA verksamheten drivs inom utvecklingsnämnden på uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen. Dessutom arbetar SIA och Anpassad Arbetsverksamhet på uppdrag av andra kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med andra målgrupper med liknande funktionsnedsättningar.

 

I Höganäs är Röda huset är en ny modell av daglig verksamhet, då Röda husets lokaler och personal tar emot deltagare på olika arbetsdagar. Här kan deltagarna använda sin konstnärliga kreativitet i olika verksamheter, roterande på veckans vardagar. Det finns en strävan att integrera deltagarna i samhället. Nyligen arrangerade kommunen Koncernkampen och Röda Huset deltagare vann pris för bästa utklädsel.

 

Den personal som arbetar med daglig verksamhet har olika yrkes- och utbildningsbakgrund. Den övervägande delen av personalen har gymnasieutbildning som högsta utbildning.

I Helsingborg har flertalet omvårdnadsutbildning med inriktning funktionshinder. Några av personalen har även andra utbildningar, t ex arbetsterapeut, kock, verkstadsmekanisk utbildning, konst- och hantverksutbildning, kultur och musik, teckenspråk, handikappvetenskap, juridik, tydliggörande pedagogik, taktil massage, omsorgspedagogik, handledarutbildning inom autismspektrumsstörningar.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         

I Ängelholm finns arbetsanpassare, omsorgspedagoger, vårdare/gruppledare, underskötare, barnskötare, skötare, fritidsledare, GPU d v s Grundkurs Psykiskt Utvecklingsstörda, sjukvårdsbiträde, socionom och teach-utbildning.

I Höganäs finns 16 handledare/vårdare, arbetsterapibiträde och 2 arbetsterapeuter.

 

Vård- och omsorgsförvaltningen informerar eleverna i gymnasiesärskolans år 3 och 4 om LSS inför kommande sysselsättning inom daglig verksamhet.

Arbete

 

Ur Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2009 för stöd till återgång i arbete beskrivs det nationella uppdraget. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska gemensamt inom ramen för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, verka för att antalet unga med funktionshinder som återfår arbetsförmåga och får ett arbete ska öka.

 

Ersättningen är i huvudsak aktivitetsersättning. En individ kan befinna sig i verksamheten under längst ett år. Undantag kan göras för de unga med aktivitetsersättning som bedöms behöva insatser under en längre tid. Avsatta medel får användas till köp av rehabiliteringstjänster, t ex praktik med handledning, köp av utbildning, arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning, anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning, särskilt nystartjobb samt aktivitetsstöd för personer som inte längre har ersättning från Försäkringskassan.

 

Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionshinder kan delas upp i två områden.

Verksamhet för unga med funktionshinder innebär att Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergång från skola till arbetsliv för den som har fyllt 16 år men inte 30 år.

Arbetsförmedlingen samverkar också med Försäkringskassan, för att öka möjligheterna till egen försörjning genom förvärvsarbete, för den som får aktivitetsersättning enligt lagen (1963:318) om allmän försäkring.

 

Övergången från skola till arbetsliv är en kritisk tidpunkt för unga med funktionshinder. Övergången kan vara avgörande till hur ungdomarna etableras på arbetsmarknaden. Antalet unga med aktivitetsersättning har ökat kraftigt på senare år och det finns ett ökat inflöde i kommunens dagliga verksamhet. För vissa ungdomar har aktivitetsersättning under en tid varit en adekvat insats. Allt för många har dock fått aktivitetsersättning förlängd utan att möjligheterna på arbetsmarknaden prövats.

 

Uppdraget med verksamhet för unga med funktionshinder i enlighet med förordning och instruktion ska utföras och bemannas enligt följande:

Arbetsförmedlingen ska samverka med skolan för att säkerställa övergången från skola till arbete för elever med funktionshinder.

Arbetsförmedlingen ska samverka med Försäkringskassan och kommunens dagliga verksamhet enligt LSS, för att ungdomar med aktivitetsersättning lättare ska kunna aktualiseras på Arbetsförmedlingen.

Inom varje arbetsmarknadsområde ska finnas en utsedd arbetsförmedlare med kunskaper inom arbetslivsinriktad rehabilitering som samverkar med skolan, Försäkringskassan, Kommunens dagliga verksamhet med flera.

Vid arbetsförmedlingen ska finnas identifierade arbetsförmedlare som arbetar med att matcha målgruppen mot arbetsmarknaden.

 

Antalet praktikveckor, APU/arbetsplatsförlagd utbildning på gymnasiesärskolan, ska vara minst 22 veckor under gymnasiesärskolans fyra år med undantag för det estetiska programmet, där praktikveckor inte behövs. Elever i de nationella gymnasiesärskoleprogrammen praktiserar oftast på arbetsplatser medan elever på det individuella programmet oftast praktiserar på daglig verksamhet. Arbetsplatserna där ungdomarna prövas under APU/praktikveckorna är delvis beroende av platstillgång utan säker koppling till gymnasiesärskoleprogram.

 

Det har framkommit två syften med praktikveckorna. Det ena syftet är att bedöma om eleven kan stå till arbetsmarknadens förfogande och att praktikplatsen i så fall leder till en anställning hos arbetsgivaren direkt efter avslutade gymnasiesärskolestudier. Det andra syftet är att bestämma graden för anställning med lönebidrag. Detta utvärderas av handledaren på arbetsplatsen tillsammans med studie- och yrkesvägledare och handläggare på Arbetsförmedlingen utan validerade metoder. Kvalitetssäkringen är oklar.

Nivån på lönebidraget kan börja på mellan 100 % och 50 % för att trappas ner med målsättningen att komma ner till 0 % inom en 4 års period men det kan bli längre, dock inte livslångt.

I juni 2009 hade totalt 21 ungdomar ur målgruppen anställning med lönebidrag i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm. Omfattningen av praktik varierar från 1 d/v till hela läsåret. Det är upp till handledaren på praktikplatsen att bedöma om eleven kan vara kvar eller ska vidare för att prova på annat arbete. Små privata arbetsgivare har ibland inte möjlighet att erbjuda anställning p g a bristande utrymme för handledning.  

 

Elever som inte har fungerat i skolan eller inte är intresserade av kontakt med Arbetsförmedlingen, skriver på att de skriver ut sig från Arbetsförmedlingen. De kan behöva en längre tid för att nå arbetsmarknaden. Då eleven blir myndig, så är det eleven som skolan och Arbetsförmedlingen har kontakt med. Ingen uppföljning framkommer. Arbetsförmedlingen och skolan konstaterar detta och LSS handläggaren väntar på att ungdomen, eller dess företrädare, ska ta kontakt och anmäla behov av stöd enligt LSS. Arbetsförmedlingen har en vägledningskurs för elever i år 3-4. För att komma till Arbetsförmedlingen måste en bedömning ha gjorts. Det är oklart vem som tar initiativ till detta, vilka bedömningsgrunder som föreligger och vilka kriterier som avgör var eleven fortsätter efter gymnasiesärskolan; till fortsatta studier, daglig verksamhet eller arbete.

 

DISKUSSION

Det behövs en reformering av särskolan, daglig verksamhet, arbetslivet och de ekonomiska stödsystemen för att möjliggöra en inkludering i samhället, för projektets målgrupp ungdomar med utvecklingsstörning i åldrarna 16-24 år.

 

Flera av gymnasiesärskolans program är föråldrade och är inte anpassade efter dagens förväntningar och krav. Helsingborg och Ängelholm har därför delvis kompletterat utbudet efter elevernas förutsättningar och behov genom specialutformade program. Kartläggningen belyser behov av kunskapsmål och kursplaner i alla ämnen i gymnasiesärskolan men skolformen är detaljstyrd i sitt regelverk, vilket blir begränsande i stället för utvecklande. Det behövs även kompetenshöjande insatser för personal inom skola, daglig verksamhet och arbetsliv.

 

Det finns behov av samverkan mellan gymnasiesärskolans och gymnasieskolans nationella program för de elever där gymnasieskolan är för krävande och där gymnasiesärskolan är för lite utmanande. Sannolikt skulle även gymnasieskolans elever i behov av särskilt stöd, ha nytta av en sådan samverkansform.  I båda skolformerna finns elever med helt olika förutsättningar och behov, där formerna behöver se olika ut.

 

Inför val till gymnasiesärskolan skulle kommunerna samverka kring var elever finns med samma intressen och förutsättningar för att finna eller skapa lämpligt program. I de 10 kommunerna Skåne nordväst, d v s Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga, finns en arbetsgrupp som planerar för att kunna erbjuda samtliga 8 nationella gymnasiesärskoleprogram. Arbete pågår vilka program som ska finnas i vilka kommuner. Vid val av skola och program föreslås att kommunerna söker de skolor där möjlighet till samverkan med gymnasieskolan finns, ett kreativt ledarskap och elever med tolerans för olikheter.

 

Kartläggningen påvisar behov av grundläggande utredning för optimering av pedagogiskt stöd för elever i gymnasiesärskolan, uppföljning av genomförda insatser samt anlagstestning inför arbetslivet. Tydligare urvalskriterier till gymnasiesärskoleprogrammen behövs, då särskoleeleverna börjar söka alternativ till de som kommunerna sedan tidigare erbjuder. Syftet med PRAO i grundsärskolans år 8-9 behöver tydliggöras liksom syftet med grundsärskolans år 10 och gymnasiesärskolans praktikveckor. Av tradition har praktikveckorna varit en inskolning till arbete eller daglig verksamhet, vilket kan vara lite väl krävande respektive för lite utmanande, liksom för tidigt med tanke på ungdomarnas fördröjda mognad. Att elever med utvecklingsstörning redan vid 16 år ålder, vid val till gymnasiesärskolan, ska förväntas förstå konsekvensen av detta val och härigenom vilket arbete eller yrke som kan vara lämplig långt fram i livet, förefaller vara att ställa tidiga krav på ungdomar som redan från födseln har utvecklingsproblem. Dessutom försvåras en integrering, då praktikveckorna rycker ur gymnasiesärskoleeleverna ur gymnasieelevernas sammanhang. Inför skolslut behöver elever finna varandra, så val av gemensamt särvux, folkhögskola, daglig verksamhet och arbetsplats kunde förberedas i god tid. Många elever behöver kanske 3-4-5 år ytterligare för att bli redo för arbetsmarknaden.

 

För att ungdomens ansökan om daglig verksamhet ska beviljas, så måste det finnas en diagnos som bekräftar tillhörighet till personkrets 1 samt behov om insats. Utan diagnos blir det svårare att erhålla de resurser som krävs för att förbättra de kognitiva och sociala förmågor som är nödvändiga för att nå arbetsmarknaden. Diagnosen är idag nyckeln till delar av samhällets resurser i stället för individens behov och förutsättningar.  Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade talar om god levnadsnivå, socialtjänstlagen om skälig nivå.

Det finns mindre och mer produktionsnära dagliga verksamheter och det vore värdefullt med en kontinuerlig kartläggning innehållande förslag på aktiviteter i syfte att utveckla deltagarens förmågor, en genomförandeplan samt en uppföljning/utvärdering av insatta åtgärder med högre funktionsförmågor som målsättning. Diagnos är en färskvara som behöver följas upp med kanske andra insatser än tidigare. Individens utveckling kan visa sig i en förbättrad arbetskapacitet och ökad social mognad, vilket kan kräva en omplacering. Daglig verksamhet skulle kunna bli en läroverkstad innehållande meningsfulla och stimulerande aktiviteter i utvecklande syfte, vilket skulle kunna stödja ungdomarna i deras mognadsprocess. För att möjliggöra denna utveckling krävs ett strategiskt samarbete mellan kommunens skol- och socialförvaltningar,  Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

 

Efter avslutade gymnasiesärskolestudier går en del av eleverna direkt till anställning med lönebidrag, vilket kan vara alltför krävande. Några alternativ mellan den öppna arbetsmarknaden och daglig verksamhet behövs. Dessutom kanske ungdomen flyttar hemifrån och all kraft går då åt att få boendet att fungera. Ett mellanalternativ skulle kunna vara lämpligare under en övergångsperiod som ett anpassat arbete eller att daglig verksamhet utvecklades till en läroverkstad, där insatta åtgärder och arbetsförmågan kontinuerligt följdes upp genom objektiva och kvalificerade bedömningsmetoder.

 

Kartläggningen har visat att det finns arbetsplatser där målgruppen kan få sysselsättning genom individuella placeringar inom daglig verksamhet ute på arbetsplatser. Ungdomarna är bristfälligt förberedda för arbete på den öppna arbetsmarknaden, inte minst socialt. En förutsättning för en långsiktigt hållbar inkludering i arbetslivet är att denna börjar redan i grundskolan för de elever som har förutsättningar. På så sätt lär sig såväl den enskilde eleven som omgivningen genom möten i dagliga sociala sammanhang. För att skapa ett inkluderande arbetsliv behövs ett arbetsgivarnätverk, där ett socialt företagande ses som en konkurrensfördel vilket också främjar produktivitet och engagemang.

 

Det föreligger en särsyn beträffande grunden för Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och arbetsgivarens syn på arbetsförmåga. Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan ur ett medicinskt perspektiv, Arbetsförmedlingen bedömer anställningsbarheten, d v s om den arbetssökande är redo för arbete och arbetsgivaren bedömer medarbetarens produktivitet.

Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att säkerställa övergången till arbete. I samtliga tre kommuner saknas samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunens dagliga verksamhet.

 

Informationsvägarna till elever och föräldrar avseende fortsättningen efter gymnasiesärskolan behöver förenklas, genom ett gemensamt informationsmöte där alla involverade parter medverkar.

 

De ekonomiska stödsystemen från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen påvisar att det redan f o m kvartalet efter ungdomarnas 16-årsdag, utkristalliseras två spår.

Det ena leder, via förlängt barnbidrag mellan 16-19 år och aktivitetsersättning mellan 19-29 år, till sjukersättning från Försäkringskassan, tidigare kallat sjukpension.

Det andra leder till anställning med eller utan subvention från Arbetsförmedlingen. Senast då ungdomarna är 16 år behövs alltså ett nytänkande. För studerande på sär/komvux, folkhögskola och sär/gymnasium, oavsett skolform, så skulle studiestöd betalas ut från CSN. Daglig verksamhet skulle även under en begränsad tid ses som en läroverkstad, där arbetsförmågan bedöms och alla möjligheter till arbete har prövats, sett till alla på arbetsmarknaden förekommande arbeten, inkluderande såväl anställning med lönebidrag som skyddad anställning. Ekonomin blir då begriplig och hanterbar och reella möjligheter till ett autonomt ekonomiskt liv skulle skapas. Syftet är återigen att åstadkomma ett ökat inflytande och en ökad autonomi, det vill säga funktionsstödjande processer och faktorer som ökar livskvaliteten.


LITTERATURREFERENSER

 

SKOLFS 1994:13, Förordning om särskilda programmål för gymnasiesärskolans nationella program.

 

SKOLFS 1994:13, SKOLFS 1995:58, Förordning om ändring i förordningen om särskilda programmål för gymnasiesärskolans nationella program.

 

SKOLFS 2002:1. 2002:2, 2002:3, Skolverkets allmänna råd om kurser i gymnasiesärskolans nationella program,

 

SOU 2000:19, Från dubbla spår till Elevhälsa,

 

Prop. 2001/02:14, Hälsa, lärande och trygghet,

 

SOU 2003:35, För den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning,

 

SOU 2004:98, För oss tillsammans – om utbildning och utvecklingsstörning,

 

Socialstyrelsens rapport, Insatser och stöd till personer med funktionshinder 2007

 

SOU 2008:102, Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen.

 

Socialstyrelsens lägesbeskrivning, Daglig verksamhet enligt LSS - en kartläggning 2008

 

Arbetsförmedlingen, Faktablad

 

Försäkringskassan, Aktuella belopp 2009

 

SFS 1993:387, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

 

SFS 2001:453, Socialtjänstlag

 

Lotta Vahlne Westerhäll

Arbets (o) förmåga – ur ett mångdiciplinärt perspektiv.

 

Skolverkets sektorsansvar för handikappolitiken

– rapport med anledning av ett regeringsuppdrag (S2008/8697/ST) 2009-03-16

 

Skolverkets rapport 2009-03-01, Hela skolans ansvar - att utveckla kvalitet i studie- och yrkesvägledningen

 

Skolverkets stödmaterial, Med samverkan är allt möjligt

 

EU projekt 2007/68460, IDA Projektet: Individ-Delaktighet-Arbete

 

Lundberg, C, Persson, S, Vad hände sen? - en uppföljningsstudie av ungdomar som gått ut gymnasiesärskolan (2008)

 

BILAGOR

Bilaga 1         Särvux

Från och med den 1 januari 2007 finns en rätt till grundläggande särvux för den som saknar sådana kunskaper som utbildningen i obligatoriska särskolan syftar till att ge och som har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Särvux har samma läroplan som komvux men har kursplaner som är anpassade till skolformen.

Särvux ingår i det offentliga skolväsendet och är en frivillig, egen skolform. Utbildningen omfattar grundläggande särvux, vilket motsvarar obligatoriska särskolan (nivåerna träningsskola och grundsärskola) samt gymnasial särvux motsvarande utbildning som ungdomar kan få på de nationella eller specialutformade programmen i gymnasiesärskolan.

Med utgångspunkt från varje deltagares tidigare utbildning, erfarenheter och förutsättningar ska särvux komplettera elevens kunskaper. Utbildningarna i särvux kan därför ge kompetens i såväl enstaka ämnen som kompetens motsvarande den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan samt yrkesutbildning.

Samtliga studieplatser beviljas på ett läsår. I slutet av läsåret görs en individuell utvärdering och bedömning av möjligheten att förlänga studierna.

Personer som är 20 år från och med andra kalenderhalvåret och har diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, eller fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Om du även har ett hörselhandikapp finns möjlighet att få undervisning på teckenspråk.

Kommunen ansvarar för särvux. Enligt Skollagen har varje kommuninvånare som är bosatt i landet och är utvecklingsstörd rätt att delta i grundläggande särvux om den saknar kunskaper som utbildningen avser att ge, samt har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

 

Kommunen ska aktivt verka för att nå och för att motivera dem att delta i utbildningen. Vidare sägs att kommuninvånare som enligt 2 c § har rätt till utbildningen och önskar delta i den, även får det.

Kommunen ska även erbjuda gymnasial särvux som motsvarar behov och efterfrågan. De ska informera om möjligheterna till gymnasial särvux och verka för att vuxna utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning.

 

Skollagen (SFS 1985:1100)

 

12 kap 2 a §      Varje kommun ansvarar för att de kommunivånare som enligt 2 c § har rätt till utbildningen även får det. Lag (2006:528)

 

12 kap 2 b §     Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande särvux och att motivera dem att delta i utbildningen. Lag (2006:528)

 

12 kap 2 c §      Varje kommuninvånare som är utvecklingsstörd har rätt att delta i grundläggande särvux från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till att ge och- har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

12 kap  5 §        Varje kommun skall informera om möjligheterna till gymnasial särvux och verka för att vuxna utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning. Lag (2006:528).

 

1 kap 16 §         Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.

 

Ansökan till komvux görs genom kontakt med utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning i den kommun där man är skriven.

 

Särvux har styrdokument att följa.

Med styrdokumentens intentioner kvalitetssäkras utbildningen vilket i sig är en garanti för att den ska vara likvärdig över landet. Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen.

 

I de olika delarna av särvux finns ämnen, kurser, kursplaner och timplaner (Särvuxförordningen, 2 kap 8 §).

 

För alla kurser i särvux finns timplaner. De får överskridas och underskridas beroende på hur mycket stöd för lärande eleven behöver för att uppnå kursens mål. (Särvuxförordningen, 1 kap 5 - 6 §§, bilaga 2 till förordningen om gymnasiesärskolan SFS 1994: 741)

 

Programmål finns för de delar av särvux som motsvarar den obligatoriska särskolan och för gymnasial särvux (där gäller samma programmål som för gymnasiesärskolans nationella program). Förordning (SFS 1992:736). (SKOLFS 1994:27, SKOLFS 1994:13, 1995:58).

 

Betyg sätts på varje avslutad kurs eller delkurs inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan och inom gymnasial särvux.

 

För den elev som inte uppnår betyget Godkänt utfärdas ett intyg att eleven har deltagit i kursen. Inom den del av särvux som motsvarar träningsskolan ska efter avslutad kurs utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. (Särvuxförordningen, 4 kap)

Bilaga 2         Daglig verksamhet i Helsingborg          

 

Utvecklingsnämndens förvaltning

Antal beslut; 98 st.

Antal män; 66 varav en man född; en 85, en 86, en 87, en 88.

Antal kvinnor 32 st. varav en är född 86

Alla övriga är äldre, äldst är en född 1944. (denna person har tidigare haft en anställning inom Samhall)

 

Café Carizma

Huvudsaklig inriktning:            café, lokalvård, friskvård

Deltagare:                                     7 personer; 3 män och 4 kvinnor

 

Café Måsen & Utegruppen

Huvudsaklig inriktning:            café, kök, trädgård                   

Deltagare:                                     5 män och 2 kvinnor

 

Dunkerlaget

Huvudsaklig inriktning:            café, trädgård, lokalvård, vaktmästeri, friskvård, data

Deltagare:                                     4 män och 1 kvinna.

 

Café Ankaret

Huvudsaklig inriktning:            café, vaktmästeri

Deltagare:                                     5 personer; 3 män och 2 kvinnor

 

SIA Bibliotek

Huvudsaklig inriktning:            div bibliotekssysslor, trädgård, vaktmästeri

Deltagare:                                     5 män och 3 kvinnor

 

Hunddagis

Huvudsaklig inriktning:            djurskötsel, lokalvård, kök, dator

Deltagare:                                     11 personer; 6 män och 5 kvinnor. 

 

SIA Kungshult

Huvudsaklig inriktning:            trädgård

Deltagare:                                     6 personer, alla män.

 

SIA Media

Huvudsaklig inriktning:            kontorsarbete, media, friskvård                      

Deltagare                                      9 personer ; 7 män och 3 kvinnor  (en kvinna född 85)

 

Sia Tvätt

Huvudsaklig inriktning:            tvätteri

Deltagare:                                     5 personer; 3 män och 2 kvinnor.

                            

Söders lunchkafé;

Huvudsaklig inriktning:            café, kök, lokalvård                  

Deltagare:                                     7 personer; 4 män och 3 kvinnor                                                  

 

Team Norrehed

Huvudsaklig inriktning:           

Deltagare:                                     6 personer; 4 män och 3 kvinnor

 

Praktik på företag, enskild placering utan egen personal.
20 personer ; 16 män och 6 kvinnor. ( en man född 85, en man född 86)

 

Svenska kyrkan, Kyrkogård

Huvudsaklig inriktning:            trädgård

Deltagare:                                     2                          

 

ICA, Coop, dataaffär

Huvudsaklig inriktning:            butik                  

Deltagare:                                      7

 

Bilfirmor

Huvudsaklig inriktning:            bilvård

Deltagare:                                     3                          

 

Helsingborgs stad, Träffpunkter

Huvudsaklig inriktning:           

Deltagare:                                     2                    

 

Ideell förening

Huvudsaklig inriktning:           

Deltagare:                                     1

 

Region Skåne

Huvudsaklig inriktning:           

Deltagare:                                     2 

 

Helsingborgs stad, förskola

Huvudsaklig inriktning:           

Deltagare:                                     1                          

 

Helsingborgs stad, Äldreboende

Huvudsaklig inriktning:           

Deltagare:                                     1

 

Restaurang

Huvudsaklig inriktning:            kök- och restaurang

Deltagare:                                     1 

 

Vård- och omsorgsförvaltningen

Antal deltagare 158

Antal kvinnor 69, varav 4 under 24

Antal män 89, varav 2 under 24

 

Dalhem

Huvudsaklig inriktning: textil

Deltagare: 26, varav 11 kvinnor och 15 män

 

Jätten

Huvudsaklig inriktning: sinnesstimulering

Deltagare: 9, varav 7 kvinnor och 2 män

 

Kastanjen

Huvudsaklig inriktning: textil

Deltagare:  27 , varav 12 kvinnor och 15 män

 

Kubiken

Huvudsaklig inriktning: legoarbete, kontorsarbete, data   

Deltagare:  7, varav 3 kvinnor och 4 män                                   

 

Omtumlaren

Huvudsaklig inriktning: sinnesstimulering    

Deltagare: 21, varav 11 kvinnor och 10 män                             

 

Ramlösa Södra FF

Huvudsaklig inriktning: vaktmästeri               

Deltagare: 1 man

 

Rubinen

Huvudsaklig inriktning: återvinning, textil, kök, bild/måleri, musik             

Deltagare: 29, varav 4 kvinnor och 25 män

 

Trumslagaren

Huvudsaklig inriktning: sång, musik                

Deltagare: 15, varav 8 kvinnor och 7 män

 

Välavägen

Huvudsaklig inriktning: bild/måleri, musik, promenad, gymnastik              

Deltagare: 12, varav 4 kvinnor och 8 män                                  

 

Öresundsboden

Huvudsaklig inriktning: textil

Deltagare: 11, varav 9 kvinnor och 2 män

 

Carema Orkidé AB

Sammanlagt 62 deltagare varav 41 män och 21 kvinnor.

 

Zenit

Huvudsaklig inriktning:            Sinnesstimulering, gymnastik, kök, bild/måleri

Deltagare:                                     9 män och 3 kvinnor i åldern 44 till 64

personkrets 2 enligt LSS

 

Karbinen

Huvudsaklig inriktning:            legoarbete

Deltagare:                                     9 män och 2 kvinnor i åldern 25 till 54

 

Jack

Huvudsaklig inriktning:            vägledning, arbetsträning, samvaro, friskvård

arrangerar praktikplatser på företag              

Deltagare:                                     16 män och 5 kvinnor i åldern 22 till 58

                                                          personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

 

Prästgatan

Huvudsaklig inriktning:            textil, snickeri, legoarbete, friskvård, data, massage

Deltagare:                                     7 män och 11 kvinnor i åldern 22 till 62

Bilaga 3         Daglig verksamhet i Höganäs

9 verksamheter, 48 brukare, 41 i grupp inne och 7 individuellt ute.

 

Kontorsservice:

Huvudsaklig inriktning:            kontorsarbete.

Deltagare:                                     3 kvinnor 28, 33, 38 år och 4 män 25, 58, 58, 59 år.

 

Röda huset

Huvudsaklig inriktning:            sinnesstimulering. Kompletterande aktiviteter: hantverk, teater.

Deltagare:                                     4 kvinnor 40, 49, 50, 51 år och 4 män 33, 34, 62, 64 år.

 

Julivallen

Huvudsaklig inriktning:            trädgårdsarbete på sport/fotbollsanläggning.

Deltagare:                                     2 kvinnor 36, 56 år och 6 män 25, 35, 41, 43, 47,

 

Servicegruppen

Huvudsaklig inriktning:            transporter, servicearbeten.

Deltagare:                                     1 kvinna 40 år och 3 män 22,33, 39 år

 

Cafe Dallas

Huvudsaklig inriktning:            caféverksamhet gymnasieskola.

Deltagare:                                     1 kvinna 38 år och 1 man 54 år.

 

Bruksskolans café:

Huvudsaklig inriktning:            caféverksamhet i grundskola.

Deltagare:                                     deltid, 2 män 26, 30 år, 1 kvinna 51 år.

 

Hälsan:

Huvudsaklig inriktning:            promenad, gymnastik, bad, bakning, matlagning, tvätteri.  

Deltagare:                                     2 kvinnor 41, 52 år och 3 män 29, 43, 61 år. 

 

 

Verksamhet för personer med förvärvad hjärnskada:

Huvudsaklig inriktning:            gymnastik, matlagning social gemenskap.

Deltagare:                                     3 kvinnor 30,34, 64 år och 3 män 53,59, 60 år. 

 

Hälsan PR:

Huvudsaklig inriktning:            gymnastik, matlagning, bakning, data, social gemenskap.

Deltagare:                                     1 man 26 år. 

 

Individintegrerade platser

 

ICA Kvantum,

Huvudsaklig inriktning:            deltid, butiksbiträde och frukostfixare

Deltagare:                                     1 kvinna 25, 1 man 26 år

 

Lerbergets fritidsgård,

Huvudsaklig inriktning:            fritidsledare

Deltagare                                      deltid, 1 man 23 år

 

Mr Cap,

Huvudsaklig inriktning:            bilvård

Deltagare                                      1 man 23 år

 

Nyhamn Data,

Huvudsaklig inriktning:            media

Deltagare                                      deltid, 1 man 27 år                    

 

Sia Helsingborg,

Huvudsaklig inriktning:            montering

Deltagare                                      1 man 27 år

 

UC Höganäs:

Huvudsaklig inriktning:            social träning

Deltagare:                                     deltid, 1 kvinna 51 år

 

Restaurang Eld och Lågor

Huvudsaklig inriktning:            servering, disk mm

Deltagare:                                     deltid, 1 kvinna 29

 

Green team

Huvudsaklig inriktning:            parkarbete i bostadsområde

Deltagare:                                     deltid, 1 man 37 år

Bilaga 4         Daglig verksamhet i Ängelholm:

13 verksamheter, 105 brukare, 80 i grupp, 25 individuella placeringar

 

Ankaret:

Huvudsaklig inriktning:            textil

Deltagare:                                     6 kvinnor i ålder 23, 30, 59, 40, 31, 36.

Personal:                                       1,75 tjänst, 2 kvinnor.

 

Blå grupp:

Huvudsaklig inriktning:            sinnesstimulering.

Deltagare:                                     5 män i ålder 29, 29, 43, 48, 45.

 Personal:                                      2,50 tjänst 2 kvinnor 1 man

 

Orangegrupp:

Huvudsaklig inriktning:            butik och musik

Deltagare:                                     5 män och 5 kvinnor i ålder 59, 30, 65, 33, 49, 28, 28, 23, 52, 31

Personal:                                       2,75 tjänst 3 kvinnor

 

Utegruppen:

Huvudsaklig inriktning:            trädgård

Deltagare:                                     8 män i ålder 53, 23, 33, 22, 30, 24, 48, 39.

Personal:                                       0,75 tjänst 1 man

 

Lina/Köket:

Huvudsaklig inriktning:            kök, inköp

Deltagare:                                     1 kvinna som är 29 år.

Personal:                                       1,0 tjänst 1 kvinna

 

Köket:

Huvudsaklig inriktning:            kök

Deltagare:                                     1 kvinna som är 58 år.

 Personal:                                      1,0 tjänst 1 kvinna

 

Medsam:

Huvudsaklig inriktning:            media.

Deltagare:                                     5 män och 1 kvinna i ålder 36, 22, 50, 24, 32, 38.

 Personal:                                      2,0 tjänst 1 man 1 kvinna

 

Medvind:

Huvudsaklig inriktning:            industriarbete och legoarbete

Deltagare:                                     7 män och 5 kv.  i ålder 44, 43, 65, 26, 55, 48, 54, 45, 26, 44, 34, 37.

 Personal:                                      1,61 tjänst 2 kvinnor

 

Åsbo café:

Huvudsaklig inriktning:            café

Deltagare:                                     4 kvinnor och 2 män i ålder 38, 57, 48, 39, 25, 58.

Personal:                                       0,93 tjänst 1 kvinna

 

Snäckan:

Huvudsaklig inriktning:            café, kök- och restaurang?

Deltagare:                                     4 kvinnor och 1 man i ålder 45, 27, 27, 56, 23.

 Personal:                                      2,69 tjänst 3 kvinnor

 

Kunggårdsskolan Cafe:

Huvudsaklig inriktning:            café.

Deltagare:                                     1 man och 1 kvinna i ålder 30.

 Personal:                                      0,75 tjänst 1 kvinna

 

NSR:

Huvudsaklig inriktning:            återvinning

Deltagare:                                     3 män och 1 kvinna i ålder 35, 32, 41, 38.

 Personal:                                      1,0 tjänst 1 man

 

Metallgatan 6:

Huvudsaklig inriktning:            legoarbete, rengör och packar hjälpmedel.

Deltagare:                                     1 man i ålder 26.

 Personal:                                      1,0 tjänst 1 kvinna

 

Magretetorp:

Huvudsaklig inriktning:            legoarbete, för personer som behöver tydlig struktur i vardagen.

Deltagare:                                     9 män och 1 kvinna i ålder 30, 30, 27, 29, 38, 31, 22, 32, 44, 32.

Personal:                                       2,75 tjänst 3 kvinnor.

 

Individuella placeringar:

 

Coop

Huvudsaklig inriktning:            butik

Deltagare:                                     1 man i ålder 28

                                                         

Ängelholms kommun, Viktoriagården

Huvudsaklig inriktning:            vävning            

Deltagare:                                     1 kvinna i ålder 39


Förslöv bilskrot

Huvudsaklig inriktning:            sortering  bildäck                       

Deltagare:                                     1 man i ålder 25

 

Ängelholm kommun, Hembygdsparken

Huvudsaklig inriktning:            trädgård

Deltagare:                                     1 man i ålder 38


Ängelholms kommun, Hembygdsparken

Huvudsaklig inriktning:            djurskötsel

Deltagare:                                     2 kvinnor i ålder 22,40

 

Ica Supermarket

Huvudsaklig inriktning:            butik

Deltagare:                                     1 man 40                                       


Nilssons skafferi

Huvudsaklig inriktning:            diskning

Deltagare:                                     1 kvinna 23      

 

Ängelholms kommun, Lindvallen

Huvudsaklig inriktning:            vaktmästeri

Deltagare:                                     1 man 23          


Lilla hults Handelsträdgård

Huvudsaklig inriktning:            trädgård

Deltagare:                                     1 man i ålder 34                          


Stall Valhall

Huvudsaklig inriktning:            djurskötsel

Deltagare:                                     1 kvinna ålder 26                       

 

Regnbågen

Huvudsaklig inriktning:            lokalvård

Deltagare:                                     1 man i ålder 43                          

 

Ängelholms kommun, Norregårdens förskola

Huvudsaklig inriktning:            med i barngruppen

Deltagare:                                     1 kvinna 34      

 

Lindab AB

Huvudsaklig inriktning:            diverse

Deltagare:                                     1 man i ålder 41                          


Nolato

Huvudsaklig inriktning:            packetering

Deltagare:                                     1 man i ålder 38
 

Region Skåne, Restaurang Lindhaga

Huvudsaklig inriktning:            kök- och restaurang

Deltagare:                                     1 kvinna i ålder 25                     


Ängelholms kommun, Rönneskolan

Huvudsaklig inriktning:            vaktmästeri

Deltagare:                                     1 man 33 år

 

Ängelholms kommun, Biblioteket

Huvudsaklig inriktning:            allt

Deltagare:                                     1 man 31          

 

Ica Maxi

Huvudsaklig inriktning:            butik

Deltagare:                                     1 man 37
 

Ängelholms kommun, Idrottsplatsen Ängavallen

Huvudsaklig inriktning:            vaktmästeri

Deltagare:                                     1 man 27          


ICA Träffen

Huvudsaklig inriktning:            butik

Deltagare:                                     1 man 40          

 

Ängelholms kommun, Intern post

Huvudsaklig inriktning:            postturer mellan Handikappomsorgens verksamheter

Deltagare:                                     1 man 65

Bilaga 5         Ekonomi

Förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg från Försäkringskassan

Barnbidraget betalas till och med det kvartal ditt barn fyller 16 år. Om barnet studerar på gymnasiet betalar därefter centrala studiestödsnämnden (CSN) studiebidrag. Det betalas i så fall automatiskt utan ansökan. Du har fortfarande rätt att få flerbarnstillägg från Försäkringskassan.Om ditt barn däremot går kvar i grundskolan eller i särskola betalar Försäkringskassan förlängt barnbidrag från och med kvartalet efter 16-årsdagen. Det behövs ingen ansökan. Skolan är skyldig att lämna uppgifter om dessa elever direkt till Försäkringskassan.

 

barnbidrag       flerbarnstillägg                            summa             

1 barn                1 050                   –                                                      1 050

2 barn                2 100                   100                                                   2 200

3 barn                3 150                   454                                                   3 604

4 barn                4 200                   1 314                                                5 514

5 barn                5 250                   2 364                                                7 614

6 barn                6 300                   3 414                                                9 714

 

Aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Den som är 19-29 år och har en arbetsförmåga som är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan kan få aktivitetsersättning. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Alla möjligheter att återgå i arbete ska dessutom ha prövats, i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Det inkluderar även lönebidragsanställningar och andra liknande arbeten.

 

    - 21 år                                          7 490 kr/mån

21-23 år                                          7 668 kr/mån

23-25 år                                          7 847 kr/mån

25-27 år                                          8 025 kr/mån

27-29 år                                          8 203 kr/mån

29-30 år                                          8 382 kr/mån

 

Vårdbidrag från Försäkringskassan

Du kan få vårdbidrag om du vårdar ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning. Barnet måste behöva särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Du har också rätt till vårdbidrag om du har stora merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom. Du kan få vårdbidrag från att barnet är nyfött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

 

helt                                                  8 917 kr/mån

tre fjärdedels                                                           6 688 kr/mån

halvt                                                4 458 kr/mån

en fjärdedels                               2 229 kr/mån

 

Vårdbidrag merkostnader från Försäkringskassan

Om behovet av vård och tillsyn för barnet är så stort att du som förälder har rätt till helt vårdbidrag, kan du också få ersättning för eventuella merkostnader utöver helt vårdbidrag. Merkostnader kan till exempel vara kostnader för att anpassa eller byta bostad. Det kan också vara utgifter för hjälpmedel, särskild mat eller resor av olika slag.

 

18 %                                                    642 kr/mån

36 %                                                 1 284 kr/mån

53 %                                                 1 890 kr/mån

69 %                                                 2 461 kr/mån

 

Handikappersättning från Försäkringskassan

Om du behöver extra hjälp på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning kan du få handikappersättning. Det gäller om du behöver mycket hjälp i din vardag eller hjälp för att kunna arbeta eller studera. Du måste behöva hjälpen under minst ett år. Du kan också få handikappersättning om du har merkostnader på grund av din sjukdom eller funktionsnedsättning. Du kan få handikappersättning från och med juli månad det år du fyller 19 år (då rätten till vårdbidrag upphör).

 

36%                                                  1284 kr/mån                                

53%                                                  1890 kr/mån

69%                                                  2461 kr/mån

 

Assistansersättning från Försäkringskassan

Du kan få assistansersättning om du har en stor och varaktig funktionsnedsättning och behöver personlig assistans med de grundläggande behoven. Det gäller både vuxna och barn. Det finns ingen nedre åldersgräns för att få assistansersättning. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Personlig assistans med de grundläggande behoven kan till exempel innebära hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att meddela sig med andra personer. För att få assistansersättning från Försäkringskassan måste du behöva hjälp med de grundläggande behoven mer än 20 timmar i veckan. Om du klarar dig med mindre tid ska du vända dig till din kommun för att få hjälp. Timbelopp för den statliga assistansersättningen är 247 kronor.  

Högsta möjliga timbelopp blir 277 kronor.

 

Aktivitetsstöd från Försäkringskassan

Om du deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program, t ex arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik eller verksamhet på datortek kan du få aktivitetsstöd. Aktivitetsstödet är i regel lika stort som det belopp du skulle ha fått i dagpenning från din arbetslöshetskassa. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från Arbetslöshetskassan kan ändå ha rätt till viss ersättning. Unga med funktionshinder som deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program i mer än tolv månader omfattas av särskilda regler. Det är Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen som anvisar till de arbetsmarknadspolitiska program som ger rätt till aktivitetsstöd. Försäkringskassan beräknar och betalar ut stödet på

223 kr per dag.

 

Bostadsbidrag från Försäkringskassan

Du som har fyllt 18 men inte 29 år kan ha rätt till bostadsbidrag. Hur stort bidrag du får beror på hur många ni är i hushållet, hur mycket du betalar för bostaden och hur stor bostaden är. Din inkomst före skatt påverkar också hur stort bidraget kan bli. Som inkomst räknas även 80 procent av studiebidraget.

 

Arbetshjälpmedel från Försäkringskassan

Är du anställd kan du eller din arbetsgivare få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel kan dock beviljas med högre belopp. Samma villkor gäller för egna företagare och fria yrkesutövare.
Då arbetsgivaren ansöker om bidrag görs ett avdrag med 10 000 kronor från kostnaden. Där­efter får arbetsgivaren ett bidrag för hälften av den återstående kostnaden, max 50 000 kronor.

 

Bilstöd från Försäkringskassan

Grundbidrag: Alla som har rätt till bilstöd kan få ett grundbidrag för att köpa bil. Bidragets storlek varierar med typ av fordon. Du kan få högst

60 000 kronor för köp av bil

12 000 kronor för köp av motorcykel

3 000 kronor för köp av moped.

Anskaffningsbidrag: Om du kan få anskaffningsbidrag eller inte beror på hur stora inkomster du har. Tjänar du under 88 000 kronor per år kan du få maxbeloppet 40 000 kronor. Sedan minskas bidraget stegvis ju mer du tjänar. Det lägsta beloppet du kan få är 4 000 kronor. Är din inkomst högre än 160 000 kronor kan du inte få anskaffningsbidrag.

 

Särskilda insatser från Arbetsförmedlingen

 

Lönebidrag:

Syftet med lönebidraget är att underlätta för personer med funktionshinder som med­för nedsatt arbetsförmåga att få eller i vissa fall behålla en anställning där den enskil­des kompetens och färdigheter tas tillvara och där funktionshinder och nedsättning i arbetsförmåga beaktas. Lönebidrag får som regel lämnas i längst fyra år. Ett första beslut om lönebidrag får omfatta längst ett år. Den bidragsgrundande lönekostnaden utgörs av kontant bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön, avgifter som ska betalas enligt lagen om sociala avgifter och lagen om allmän löneavgift samt premier för avtalsenliga arbetsmarknads- försäkringar eller motsvarande försäkringar. Semesterersättning är inte en bidragsgrundande lönekost­nad. Om den anställde har högre lön än 16 700 kronor (heltid) får inte den överstigan­de delen ligga till grund för bidraget. Beträffande arbetsförmågan måste arbetsgivare, arbetstagare och arbetsförmedling tillsammans komma fram till i vilken omfattning den är nedsatt så att bidragsnivån kan fastställas. Det är viktigt att arbetsförmåga och funktionsnedsättning relateras till arbetets krav när bedömningen görs.

 

Trygghetsanställning:

Detta riktar sig till dig som är arbetslös eller deltar i något arbetsmarknads­politiskt program och som har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och därför har behov av en mer anpassad arbetssituation. Arbetsförmedlingen kan förmedla arbete hos en arbetsgivare som har behov av din kompetens men som också kan erbjuda en bra och anpassad arbetssituation. Arbetsgivaren kan få statsbidrag för dina lönekostnader. Det arbete som Arbetsförmedlingen förmedlar innebär att du ska ha en vanlig anställ­ning som omfattas av samma regler som övriga anställda på arbetsplatsen. Det betyder att du ska ha lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller som är lik­värdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen. 

 

Stöd till personligt biträde:

Syftet med stöd till personligt biträde är att underlätta för personer med funktionshin­der som medför nedsatt arbetsförmåga att få och behålla ett arbete samt kunna delta i arbetsmarknads politiska program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering. Stödet avser att ge arbetsgivare ekonomisk kompensation för merkostnader till följd av att arbetsplatsen avsätter personalresurser för stöd i arbetet för den funktionshindrade. Det ekonomiska stödet kan också lämnas till annan som har kostnader för ett person­ligt biträde. Stöd till personligt biträde får lämnas med högst 60 000 kronor per år.

 

Habiliteringsersättning från kommunerna

Sysselsättning i daglig verksamhet heltid 35 kr/dag, deltid 25 kr/dag (Helsingborg)

Sysselsättning i daglig verksamhet heltid 37 kr/dag, deltid 26 kr/dag (Höganäs)                

Sysselsättning i daglig verksamhet heltid 43 kr/dag, deltid 30 kr/dag (Agh, grupp inne)

Sysselsättning i daglig verksamhet heltid 47 kr/dag, deltid 34 kr/dag (Agh, individ ute)

 

Socialstyrelsens riksnorm för försörjningsstöd 2009

 

Ensamstående                            Sambor

Personliga kostnader                                            2 800 kr/mån                                5 060 kr/mån

   Livsmedel                                                                1 620 kr                                           2 640 kr

   Kläder/skor                                                             520 kr                                            1 050 kr             

   Fritid/lek                                                                   400 kr                                               800 kr

   Hygien                                                                        260 kr                                               570 kr

 

Hushållskostnader                                                  880 kr/mån                                   990 kr/mån

   Förbrukningvaror                                                 110 kr                                              130 kr

   Dagstidning, telefon, TV-licens                      770 kr                                              860 kr

                            

Övriga kostnader

   Boende         Helsingborg max 4900 kr/mån

                            Höganäs max 4 050 kr/mån

                             Ängelholm max 3 650/mån gäller t o m 25 år

  

Hushållsel, Arbetsresor, Hemförsäkring, Glasögon, Hemutrustning

   Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa

   Hälso- och sjukvård samt Tandvård

   Flyttkostnader

   Spädbarnsutrustning

   Rekreation och Umgängesresor

   Avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter

   Begravning

   Skulder

Bilaga 6             Gymnasiesärskola                     Se separat fil

Bilaga 7             Flödesschema                                                          Se separat fil

 

Bilaga Gymnasiesärskola

 

Bilaga Flödesschema

 

Senast uppdaterad 2009-10-21